Maten och näringsinnehållet

Ju bättre kvalitet på maten desto högre kvalitet på näringsinnehållet. Med detta börjar den här artikeln. En rivstart för detta enkla konstaterande innehåller en enkel sanning som borde vara logisk för alla men som har gått större delen av världens befolkning förbi. Vi lever i snabbmatens era. Människan ser effektiviteten och produktionen som det högsta goda och mäter sitt värde i form av siffror och kronor på sitt bankkonto. Man skulle kunna göra djuplodande filosofiska utläggningar kring detta faktum och de bakomliggande drivkrafterna till att det blivit på detta vis.

Till vår stora glädje kan vi skönja att pendeln börjar slå tillbaka på området. Det går en trend genom världen som går under benämningar som “slow living”, “downshifting”, “slow food”, “frivillig enkelhet”, “minimalism” och liknande. Man börjar även förstå vikten av att laga mat från grunden och äta ekologiskt. Man ser en tendens att hoppa av konsumtionens hjul, ekorrhjulet; till förmån för en mer sund livsstil. Permakultur är en del av detta och inom permakulturen består kärnan i att framställa födoämnen som är skapade utifrån jorden och jordmånens förutsättningar för att genom bästa möjliga förhållanden framställa ett så näringsrikt födoämnesinnehåll som möjligt. En positiv utveckling.

Konventionell odling

Vi har sedan länge vant oss vid att kalla den industriellt framtagna grödan för den “konventionella”. Ett par av ordets synonymer och dess betydelse är “traditionell”, “vedertagen”, “hävdvunnen” vilket innebär att själva ordet vill ge en antydan om att det är den industriellt framtagna grödan som är den naturliga – vilket, om man hård-drar det, är en ren lögn. Faktum är att en stor del av den “konventionella” grödan helt saknar näringsinnehåll och i bästa fall kan beskrivas som bukfylla. Anledningen till detta är att man av ekonomiska skäl stressar jorden och tvingar fram en snabb produktion vilket utarmar jorden där man odlat grödan på näringsämnen, vitaminer och mineraler. Produkten som framställts ur den utarmade jordmån kan alltså inte hämta några näringsämnen från jorden. Den “konventionella” kosten är alltså värdelöst ur näringssynpunkt och en stor del av de så kallade “välfärdssjukdomarna” beror till stor del på detta. Vad gäller vitaminer och mineraler är alltså det bästa rådet att man “bryter mot konventionerna”.

Näringsriktig kost, en klassfråga

Man kan rent krasst konstatera att ju lägre klasstillhörighet ju sämre mat äter man. Detta har studier och forskning konstaterat. Samtidigt kan man rent cyniska dra parallellen med att det också är dessa människor som gör det hårdaste jobbet till den lägsta lönen. Kvaliteten på maten och halten av livsviktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler är alltså en klassfråga. Vilken klass man tillhör beror i de flesta fall på utbildningsnivåer och ekonomiska tillgångar. I andra fall beror det på att man valt bort vissa materiella värden till förmån för en lägre stressnivå på alla nivåer. Man har valt bort konsumtionshetsen och ekorrhjulet till förmån för ett stressfritt liv. Det kan tyckas långsökt att denna typ av civil olydnad där man lämnade materiella värdena bakom sig till förmån sinnesfrid. I regel tillhör de personer som gör den här typen av livsstilsval den mer privilegierade delen av den mänskliga befolkningen, den del som inte behöver slita i sitt anletes svett för den “konventionella” skräpmaten.

Poängen

I slutänden är detta en samhällsekonomisk fråga. Att utbilda barnen i skolan om vikten av näringsriktig och ekologisk framställd mat kan vara en väg att gå. Det börjar ske en förändring på det här området. En person som har varit delaktig i den här utvecklingen är den brittiske kocken Jamie Oliver som är en av dem som framhållit vikten av näringsriktig och bra kost, framförallt till barn. Han har bland annat hållit föredrag som går att ta del av via Youtube där man kan hitta föredragen hos TED talks. Vidare finns det skolor i de asiatiska länderna där man börjat låta barnen ta del av matlagningen som en del av undervisningen. Slutsatsen man kan dra är att vi börjat skönja ett ljus i tunneln.